Rysslands invasion av Ukraina påverkar oss alla. Först och främst är det en stor tragedi som orsakar enormt mänskligt lidande. I det sammanhanget ter sig konsekvenserna för oss här i Sverige och för den svenska byggnäringen som väldigt små. Samtidigt går det inte att komma ifrån att det som händer får konsekvenser som vi på olika sätt behöver förhålla oss till. En av effekterna är som vi vet att flera leveranskedjor påverkas.
Idag har jag varit och besökt ett av våra medlemsföretag; Celsa Steel Service, som tillverkar armeringsprodukter. Celsa har själva inga problem med sina leveranskedjor, eftersom de har sina försörjningskedjor renodlat i Norden. Men Rysslands invasion av Ukraina påverkar dem ändå, bland annat genom de ökade energipriserna och genom att de känner av en kraftigt ökad efterfrågan till följd av att de aktörer som har sin materialförsörjning från Ryssland/Belarus och Ukraina nu måste hitta nya leveransvägar. Celsa har nu ökat sin produktion för att hjälpa till att bygga i kapp det utbudsunderskott av armeringsprodukter som har uppstått på den globala marknaden.
Och Celsa är inte ensamma om att påverkas av Rysslands invasion av Ukraina. Vi har ingen totalbild av vilka leveranskedjor som påverkas, men vid en rundfrågning bland Byggmaterialindustriernas medlemmar så har följande leveranskedjor nämnts:
- järn och stål (även skrotbaserat stål): Ukraina är världens åttande största producent och tredje största exportör av järn och stål.
- nickel (som bland annat ingår i rostfritt stål): Ryssland är världens 3:e största producent av nickel.
- träbaserade skivmaterial – både pga tillgång på träråvara och pga tillgång på kemikalier. Bland annat importeras mycket plywood från Ryssland. Högkvalitativ plywood tillverkas även i Finland och Baltikum – och där delar tillverkas av rysk björkråvara.
- Ek för parkettgolv kommer till stor del från Ukraina
- vissa kemikalier; bland annat flera av tillsatserna som används vid tillverkningen av plast, samt urea som används vid tillverkning av lim för bland annat spånskivor.
När efterfrågan överstiger tillgången ökar som bekant priserna. I det läge vi befinner oss nu har vi dessutom andra faktorer som adderar till prisökningen, som bland annat ökade kostnader för el och drivmedel. De ökade energipriserna påverkar även de materialslag som inte är påverkade av störda leveranskedjor men som har en energiintensiv produktion, som bland annat mineralullstillverkarna, liksom de som får kraftigt ökade transportkostnader till följd av de höga drivmedelspriserna. Och priserna var ju som vi vet i många fall redan höga till följd av pandemin och de globala obalanser mellan utbud och efterfrågan som uppstod då. Hur prisutvecklingen ser ut skiljer sig mellan de olika materialslagen beroende på hur balansen mellan utbud och efterfrågan ser ut och på i vilken utsträckning som tillverkningen påverkas av de ökade energipriserna (inklusive ökade fraktkostnader). Se prisutvecklingen det senaste året för olika materialslag i SCB:s statistik (nästa uppdatering är 16:e maj). Stålbyggnadsinstitutet har också valt att ha stålprisindex på sin hemsida; Stålprisindex – Stålbyggnadsinstitutet (sbi.se).
De höga och volatila elpriserna är besvärliga för de industrier som, för att klara klimatomställningen, behöver ställa om sin energiförsörjning till fossilfri el. För att klara klimatomställningen behövs inte bara en stabil effekttillgång och tillräckligt med nätkapacitet, utan också el till konkurrensmässiga priser.
Även leveranstiderna påverkas, givetvis pga utbudsunderskott men också på grund av brist på chaufförer, då många leveranser har tidigare ombesörjts av Ukrainska transportföretag.
Företagen inom byggmaterialindustrin gör vad de kan för att möta den efterfrågan som finns och bygga bort de obalanser som har uppstått på marknaden så att kunderna ska kunna förhålla sig till en normal försörjning. I ett läge som detta behöver vi dock alla ha förståelse för att det tillgängliga utbudet är begränsat och att leveranstiderna kan bli längre än normalt.